27 februari 2014

Nuförtiden har man inte idoler på det där sättet som man hade när man var yngre. Det är klart att jag kan tycka att Winnerbäck är Sveriges bästa låtskrivare. Men jag tapetserar inte lägenheten med OKEJ-planscher föreställande honom, och jag tar inte reda på hur lång han är eller vilken maträtt som är hans favorit.
Nej, man har inte idoler på samma sätt, men det betyder ju inte att man inte kan ha några idoler alls. Jag har flera stycken. En av dem är Nina Hemmingsson. Jag vill dock inte tapetsera mitt hem med hennes ansikte. Däremot gärna med hennes enrutingar.


12 februari 2014

Den galonerade räven

När man är på biblioteket händer det att man ramlar över en eller annan pärla. Sådana där böcker som bara måste få följa med hem. Senast var det en mycket tunn och mycket märklig bok som fångade mitt intresse. Jag slog upp den på måfå och möttes av följande lilla stycke:

En kapten såg en gång en räv som bar galoner. Kaptenen tvingade räven att stanna och frågade hotfullt:
"Gjorde du det med avsikt?"
"Nej, du misstar dig", svarade räven.

Sensmoral:
Varje överman finner sin överman.

- ur Gnistor

Boken är en samling (o)klokheter av Eugène Ionesco och med tanke på att man läser ut den på ungefär tio minuter så behöver man inte känna att man förlorat tid på absurditeter, utan snarare att man vunnit några skratt.

02 februari 2014

Poeter av idag

Förr skrevs det poesi. Det var Lagerkvist, Bergman, Stagnelius.
Det skrivs fortfarande poesi. Mer än någonsin. Det inser vi inte.
För vi kallar det inte poesi längre. Men poeterna av idag är många.
Det är Winnerbäck, Håkan Hellström, Miss Li, Annika Norlin. Det är Plura, Melissa Horn, Kjell Höglund, Veronica Maggio.
Det är lättillgängligt och många gånger riktigt bra. Versmått är inte det viktiga. Metrik, trokéer och daktyler pratas det inte om. Men det är fortfarande känslorna som är det centrala. Glädjen. Sorgen. Tvivlet.

Jag tänkte säga jag har aldrig träffat nån som är som du
Men jag sa att jag ska hem och att vägen tar slut här
Jag skriver inga dikter till dig, så gör man inte nu
Jag går runt i mina högar och jag hittar inte ut här


Det var som att du öppnade ett fönster
Till en krets där jag inte kom in
Kanske om jag var vacker
Kanske om jag var din
Vad gör vi nu


Varför sa du ingenting
Varför lät du mig gå vilse


- ur Hosianna av Lars Winnerbäck