31 december 2011

Tydligen så ska året som gått redovisas och sammanfattas.
Och varför skulle jag vara sämre?
2011 var förbannat dåligt och jävligt bra.
Om man får använda kraftuttryck?

- - -

Vi avslutar med nåt vackert:

29 december 2011

Angående läsningen så var Sju jävligt långa dagar riktigt bra. Amerikanen skriver ju som en engelsman! Och det är nog ett av de finaste betygen en amerikansk författare kan få. Speciellt från en som verkligen drar sig för att läsa amerikansk litteratur. Jag vet egentligen inte varför. Kanske jag nu vågar mig på Joyce Carol Oates som jag så länge tänkt läsa?

För övrigt så vill jag presentera mitt nya beroende:


Te med kanelsmak. Det blir nog inte bara julens, utan även vårens dryck här hemma. (Köp på Hälsobutiken i Byn!)

28 december 2011

Bodil, igen.

När jag nu ändå citerar Bodil Malmsten så vill jag att ni läser hennes blogginlägg Trendmässiga tårar. Jag skulle kunna nöja mig med att bara lägga in en länk men eftersom jag verkligen vill att ni läser det så kommer det här i sin helhet:


Trendmässiga tårar

På senaste tiden har jag läst i huvudstadspressen att det pågår en trend i Sverige, trenden är gråt.
Mig drabbar det när jag läser en artikel med rubriken Tuffare tider väntar världens flyktingar.
Rubriken klarar jag, det är när migrationsminister Tobias Billgren uttalar sig och säger att flyktingbördan bör fördelas jämnare inom unionen.
Det är ordet flyktingbördan som gör det.
 
Artikeln handlar om asylsystemen i EU-länderna, att ansvaret för asyl är ojämnt fördelat mellan länderna.
Migrationsministern hade alltså kunnat säga att det är ansvaret för flyktingarna som inte jämt fördelat, han säger bördan.
 
En sådan otrolig skillnad, delat ansvar, det är ok, men att stämpla dem som redan har för mycket att bära som börda är inte ok.
 
Tänk dig själv, Tobias Billgren, tänk dig helt enkelt att det är du som måste lämna allt du har, bli svindlad av människosmugglare, hopträngd i sjunkande båtar på havet, kvävd i containers, frysa ihjäl.
Tänk dig att du är ett barn som rycks upp ur sängen, du hinner inte ta med din nalle, du fattar inte vad som händer, tänk dig att du är barnets föräldrar och att du tillhör de lyckliga få som får asyl i ett land som Sverige och av migrationsministern i det landet redan är stämplad som börda.
Tänk dig det, Tobias, fast så fungerar det förstås inte.

- Bodil Malmsten, 9 december 2011


Det där min vänner, är tänkvärda ord.

27 december 2011

Ofta önskar jag att jag kunde skriva som Bodil Malmsten, jag fascineras av hennes sätt att se världen. Men nu skriver jag ju inte som Bodil Malmsten, jag skriver som jag skriver och det får lov att räcka. Men jag tänker citera henne:

Döden är onödig, ett nödvändigt ont för oss som lever.
Vi som lever är bara de döda på semester.
Den flyktiga semestern från den bestående döden.

Enkelt och komplicerat på samma gång. Liksom.

04 december 2011

Det är också under tidigare nämnda läsperioder som jag köper nya böcker. Nu har jag precis - bland annat - skickat efter följande bok, den ska tydligen vara typ skitbra:

Boktjuven

Åh, vad jag tycker om mina läsperioder. Då när jag fastnar i en berättelse och bara vill läsa, läsa, läsa. De här perioderna infaller ganska sällan, men när de gör det sammanfaller de av någon anledning ofta med en period av intensivt pluggande. För tillfället i pågående läsperiod läser jag en bok jag började läsa för kanske ett halvår sedan, men det är först nu den fallit på plats. Och jag älskar den. Den är så vackert skriven att jag liksom vill suga på vartenda ord. Men det gör jag inte för jag vill samtidigt läsa vidare i hastigt tempo för att se hur berättelsen utvecklar sig. Det är på många sätt en hemsk och ful berättelse, men samtidigt innehåller den så mycket fint. Och orden är nästan poesi. Boken heter Boktjuven och är skriven av Markus Zusak. Bokens berättare är ingen annan än Döden själv och berättelsen utspelar sig i Tyskland under det andra världskriget. Huvudpersonen är nioåriga Liesel som stjäl böcker som hon sedan delar med sina grannar i skyddsrummet, och med den judiske man som gömmer sig i hennes källare.

Döden berättar:

Femhundra själar.
Jag bar dem i händerna, som resväskor. Eller så slängde jag dem över axeln. Det var bara barnen som jag bar i famnen. När jag väl var klar var himlen gul, som brinnande tidningspapper. Om jag tittade närmare kunde jag se orden - nyhetsrubriker, kommentarer om krigsutvecklingen och så vidare. Hur gärna hade jag inte velat slita ner alltihop, knyckla ihop tidningshimlen och kasta bort den. Men mina armar värkte och jag kunde inte kosta på mig att bränna fingrarna. Det fanns fortfarande så mycket arbete kvar att uträtta.
- ur Boktjuven av Markus Zusak

30 november 2011

Det är något av en konst att efter en heldag på jobbet komma hem, laga och äta mat och sedan sätta sig ner och vara pigg och redo att börja skriva på en hemtenta.

Detta är för övrigt inte en konstart jag behärskar.

26 november 2011

I somras sa jag till en av killarna på jobbet att jag var 21. Han trodde mig. När jag sedan sa att jag ljög och att jag i själva verket skulle fylla 29 skrattade han och vägrade tro mig.
Jag ville bara säga det.

- - -

Födelsedagskvällen spenderades med fint sällskap, rödvin, choklad och diskussioner om livet. Finfint.

20 november 2011

Den här helgen ägnar jag åt Carmina Burana. Det är helt fantastiskt att få sjunga i storkör med orkester och dirigent. Jag blir så imponerad av allihop. Carmina Burana i sig är vackert, mystiskt och mäktigt. Mörkt och ljust. Om vartannat.
En nyupptäckt favorit bland musikstyckena är Olim lacus colueram. Någon favorit gällande själva musiken är det inte, men texten går inte av för hackor. Här följer en översättning som jag hittat här. Ett vackrare poem än detta får man leta efter:

En gång var sjöarna mitt hem,
en gång var jag vacker att skåda
- när jag var svan.

Stackare jag,
nu är jag brunstekt
och svårt bränd!

Stekvändaren vrider fram och åter,
elden bränner mig svårt,
nu bär hovmästaren fram mig.


Stackare jag,
nu är jag brunstekt
och svårt bränd!

Nu ligger jag på ett fat
och kan inte flyga min kos,
glupska tänder ser jag.

Stackare jag,
nu är jag brunstekt
och svårt bränd!

11 november 2011

Det var så längesedan jag läste något av Bo Bergman. Jag minns den nötta gamla gröna Marionetterna som jag brukade låna på biblioteket. Hans ord fascinerade. Men så idag damp det ner en bok med hans dikter i brevinkastet. Orden fascinerar fortfarande.

Du skall inte bikta dig
för de andra, det är bara
du som döma kan och svara
om du går på orätt stig.
Den du är skall bikta sig
tyst för den du ville vara.
Duger domarn ej, så tig.

- ur Riket av Bo Bergman

28 oktober 2011

Det vore skönt att åka bort. Lämna vardagen i några dagar och bara vara. Så jag gör nog det. Fast inte riktigt än. Men när det väl blir dags så verkar målet för resan bli detta:

23 oktober 2011

Idag joggade jag mig igenom en nästan overkligt vacker höstmorgon. Sådana gånger står allt klarare och livets konturer blir tydligare. Att andas frisk höstluft är medicin för både kropp och själ.

© Therése Olsson


18 oktober 2011

Det kom paket från den här killen. Paketen var inte alls oväntade. De var faktiskt väldigt väntade och väldigt välkomna. Nu saknas bara snön. Jag undrar när den kommer.

16 oktober 2011

Så har jag äntligen besökt Fotografiska. Det var på tiden. Det var fascinerande och inspirerande. Men som så ofta när man går på utställningar så tenderar det att bli lite för mycket. Men det förändrar inte det faktum att Nick Brandts bilder nästan tar andan ur en.

Jag tänkte att jag kanske skulle åka på fotomässan i år. Men så upptäckte jag att den är samma helg som vi har våra konserter. Skit också.

19 september 2011

Igår plockades det lingon. Sedan fikades det vid sjön i septembersolen, och livet var lite finare än vanligt.

12 september 2011

Idag bläddrar jag igenom lyriksamlingen i jakt på ord som kan förklara tillvaron. Jag hittar dem inte, bara fragment här och där. I bakgrunden spelar jag Veronica Maggio. Samma som i helgen.

08 september 2011

Hösten är här på riktigt, och med den körsången. Ikväll övar vi inför konserterna i november. Det kommer att bli mäktigt.

03 september 2011

Historiens vingslag

Den senaste veckan har jag gått igenom en del gamla saker. Fotografier, vackert skrivna brev och tummade biblar. Framförallt så har jag, nästan andäktigt och med en gnutta vemod, beundrat historiens vackraste brudpar:

29 augusti 2011

En av de saker jag minns tydligast från min barndoms jular är hur jag på julaftonsförmiddagarna stod vid köksfönstret och spanade efter att mormors taxi skulle dyka upp längst bort på gatan. När den gjorde det sprang jag ut i kylan och tog emot.
Nu kommer den där taxin aldrig mer.

Och världen blir aldrig densamma.

08 augusti 2011

Så var den gjord. Första dagen i Fabriken efter semestern. Det var roligt att få träffa folket igen. Men framför allt så var det skönt att gå tillbaka till vardagsrutinerna. Jag både vill ha och behöver dem. Jobb, promenader, lax och kaffe.
Semestern då - hur var den? Den var flytt och fester. That's it.

31 juli 2011

Mangoglass

Man ska inte krångla till saker i onödan. Så om man såhär i sommartid vill göra egen glass (vilket det väl inte finns någon anledning att inte vilja?) så är det mest bara jobbigt och överambitiöst att vispa och frysa och röra och vänta. Gör man som jag så gör man såhär:
1. Köp ett paket fryst mango.
2. Köp en förpackning Kesella vanilj.
3. Mixa.
Det är enkelt. Det är snabbt. Det är gott.
Om man vill ha det riktigt somrigt och fint så kan man sätta sig på en solig balkong och äta.

Det fungerar alldeles utmärkt att använda lättkesella också, vill man kan man tillsätta lite vaniljsocker. Jag har dessutom starka misstankar om att det går bra att använda vilka frysta bär eller frukter man vill.

© Therése Olsson

24 juli 2011

Jag tänker så här: om man nu måste dammsuga så kan det lika gärna vara med en snygg dammsugare. Därför köpte jag den snyggaste de hade.



17 juli 2011

Igår låg jag på parketten i vita vardagsrummet och stirrade upp i taket. Jag tänkte att jag skulle kunna ha ljusterapi där. Där i lägenheten som snart är hemma. Just nu känns det som att det inte finns något riktigt hemma alls. Jag önskar att de sista kartongerna kunde packa sig själva så att jag kunde ligga kvar på parketten och stirra ut i intet.

02 juli 2011

Varje höst
vill man egentligen
flytta till ett nytt område
där ingenting
ännu är bestämt,
möblera och köpa nytt
få nya grannar,
nya kompisar,
sakta vänja sig vid lukten
i de halvtomma rummen
utanför på gatan,
en annan värld,
en helt ny ordning.

Börja från början
i garderoberna.
Nya vanor,
nya ljud,
nya mellanmål,
ett nytt liv.

Nu ska allt bli bra.
Den här gången ska
inget gå fel,
den här gången ska
allt bli bra.

- Fredrik Lindström

- - -

I förrgår fick jag nycklarna.

20 juni 2011

Världens vackraste Elin stod brud. Och jag grät och skrattade om vartannat.
Nu laddar jag om för nästa bröllop. Roligt!

16 juni 2011

Idag hittade jag två gamla brev. Ett med vemodiga ord om saknad och gångna stunder på den småländska landsbygden, och ett brev som jag skrivit till mig själv. För nästan precis sju år sedan. Det var några år sedan jag läste det senast. Det är intressant det där med att skriva brev till sig själv, det borde man göra ibland. Bara för att genom sina egna ord kunna minnas hur det var och vad man tänkte och vad man kände. Att kunna ta del av kloka tankar som man kanske glömt. Eller bara för att lättad kunna inse att man blivit lite klokare sedan sist. Jag tror att jag ska ta och skriva ett nytt sånt där brev, försegla det och glömma bort det i minst ett år. (Det bästa är ju naturligtvis om man har någon som kan skicka det till en efter ett år, så att det kommer som en överraskning med posten. Men det borde ju även fungera att bara gömma det i en låda någonstans...)
När jag skrev det där brevet var framtiden väldigt oviss. Flera gånger skrev jag saker i stil med ...fast du vet väl hur det blivit..? Och jag tycker om att jag skrev det som till en annan människa, till en annan jag. För det är ju så det är, man är inte densamma år efter år. Man förändras hela tiden.

Till avslut skrev jag:
Ta vara på dig, var stolt över dig själv, ta hand om dina vänner och så vidare, och så vidare...

© Therése Olsson

14 juni 2011

Förresten så hade jag en fin naturupplevelse i helgen också. Vi åkte till Finnaholmen och grillade korv. Att se på solnedgången där ute är verklig livskvalitet.

© Therése Olsson

13 juni 2011

En av de första dagarna på sommarlovet gjorde jag en skogsutflykt. Jag skulle äntligen leta mig fram till den där nästan mytomspunna källan med det klara vattnet. Enligt instruktioner skulle den vara lätt att hitta. Bara att följa stigen. Men stigarna var många och sönderkörda av skogsmaskiner. Så efter mycket om och men struntade jag i stigarna och bara gick. Rakt genom skogen. Utan gps hade jag nog fortfarande irrat omkring där. Men jag kom hem till slut. 

© Therése Olsson
Och källan då? Jodå, jag hittade dit. Och vattnet var väldigt fint. Liksom namnet. Klinga källa.

© Therése Olsson


02 juni 2011

Igår gjorde jag sushi. För att vara första gången så känner jag mig riktigt nöjd. De hade kunnat vara snyggare men smaken var det inget fel på. Så snart blir det ett nytt försök. Kanske redan i helgen.

© Therése Olsson

30 maj 2011

Vi ska strax gå

På nätterna, när jag inte kan sova, läser jag Fredrik Lindström.

Vi ville inget särskilt,
hade inget ärende eller så,
vi ska strax gå igen.

Vi ska vidare
och är inte inblandade,
vi är bara
högst tillfälliga besökare
som gör som vi
blir tillsagda
och som
ska vidare
(vi vet inte vart),
hastigt,
oförberedda,
nakna
och ensamma
som vi kom,
osäkra på
om nånting
egentligen skett
eller om allt slutar
och börjar
i samma
stund.

-ur Jag är en sån som bara vill ligga med dej, Fredrik Lindström 2005

22 maj 2011

Till den nya lägenheten tänker jag mig att jag bara ska ta med saker jag tycker om eller behöver. Eller helst både och. Vidare tänker jag mig att det ska sättas upp lite nya tavlor på väggarna. Det finns några Andy Warhol som jag är sugen på. Jag måste nog köpa den där gröna som jag såg på Museum of Modern Art, jag tycker ju om den så väldigt mycket. Men det kan hända att det slinker med någon mer också. Om jag bara kunde bestämma mig...
Dessutom behöver jag en fin vedkorg, eller vad som helst att ha ved i. Förslag mottages tacksamt!

18 maj 2011

Jag har köpt mina första Iittala-vinglas. Ur Essence-serien. Så småningom ska även vattenglas inhandlas. Men mest längtar jag efter att få köpa de där vackra champagneglasen som passar utmärkt att servera både förrätter och efterrätter ur, ja förutom champagne då...

17 maj 2011

Jag känner mig lugn. Jag har lämnat stressen bakom mig och insett att jag ju trivs med att ha fullt upp. Javisst, jag är uppe i varv, på det där sättet att en sysslolös halvtimme gör mig förvirrad. Men mitt i allt har jag hittat mitt lugn och känner mig väldigt tillfreds. Så tillfreds att jag gjort mental plats i almanackan för en eventuell flytt. Jag kunde inte ha planerat det sämre. Om jag planerat det. Men nu är det inte särskilt planerat. Och inte bestämt heller. Så vi får se hur det blir.

01 maj 2011

Kafé Rost kan man köpa massor av godsaker. Att äta själv, eller att ge bort. Varför inte en lyxig olivolja? Knåpar man dessutom ihop en söt liten etikett till så blir det en riktigt trevlig present.

© Therése Olsson

26 april 2011

Bloggandet har legat på is ett tag. Det har däremot inte livet. Den här våren är, om möjligt, mer uppbokad än en vanlig vår. Men det är mestadels trevliga saker som ska hinnas med. (Studierna är med andra ord lågt prioriterade.)
Påskhelgen har varit fantastisk på flera sätt, alltså inte bara vädermässigt. Påsklunch, grillning, 90-årskalas, utgång, bröllopsplanering, promenader, skogsäventyr, mer kalas och så vidare... Helgens mest imponerande var skärtorsdagens spelning med Miss Li.

Igår kväll var jag uppe på ett berg i skogen och fotograferade två av mina allra bästa vänner. De är så fina, både utanpå och inuti! Här är en liten teaser:

© Therése Olsson

12 april 2011

En av livets små petitesser

"Nämen, har du en sådan där liten grej över e:et?", utbrast någon idag och syftade på accenten i mitt namn. "Det är till att vara märkvärdig", fortsatte han och flinade.
Så särskilt märkvärdigt är det ju inte och jag brukar alltid säga att det inte är så noga med den där accenten. "Inte för att det spelar någon roll, men..." Har jag hört mig själv säga många gånger när någon frågar hur jag stavar mitt namn. Men egentligen så spelar det roll. En väldigt liten roll, men ändå. Jag tycker om det där lilla strecket. Den lilla akuta accenten som gör mitt namn komplett.
Jag kompenserar märkvärdigheten i mitt förnamn  med ett synnerligen ordinärt efternamn.

10 april 2011

Håkan Juholt säger i intervjun i SVT:s Agenda att bara personer med vårdutbildning kan avgöra om en människa är sjuk eller frisk. Det kan låta som en självklarhet, men det är det inte. Inte i Sverige idag. Jag hoppas att det kan bli en självklarhet igen.

09 april 2011

Matprat

Jag har varit i Borås några gånger nu. Men först vid mitt senaste besök upptäckte jag Eest. Med den godaste sushi jag ätit. Nu vill jag äta där varje dag. Tur att jag inte bor i Borås.


Någon dag tidigare bjöd A. på en förrätt som inte gick av för hackor den heller. Färsk sparris är fantastiskt. I all sin enkelhet. Med lite parmesan på är man halvvägs till himlen.


Nu sitter jag och googlar restaurangalternativ inför nästa helgs Stockholmsbesök. Det är Krogveckan och vi tänker passa på.

Det blir mycket god mat den här våren.

28 mars 2011

Någon studiemotivation finns inte. Jag är trött på den där skolan och undrar varför de krångligaste (och tråkigaste) kurserna alltid läggs på vårterminen? Då när både tiden och motivationen är som mest bristfällig. Igår frågade en vän vad jag har tenta på nästa vecka. Jag blev stum och kunde inte komma på vad det var. Det är ett dåligt tecken. Till slut blev mitt något osäkra svar: Forskningsmetoder?

Nej, jag vill promenera istället.

20 mars 2011

Å vilken härlig helg! Jag har njutit av solskenet och fått de där första trevliga vårfräknarna. Jag har varit på bio. Igen. Dessutom hade jag en jätterolig lördagkväll med härliga vänner och ett jäkligt bra Hoffmaestro på scenen! Jag förstår varför de beskrivs som ett av landets bästa liveband. Ni som missade det får hålla till godo med ett gammalt YouTube-klipp:

18 mars 2011

Jag gick på bio.
För att se Colin Firth.
Och fick en fin filmupplevelse på köpet.
The King's Speech.
Den var väldigt bra.
Du borde också se den.


Jag är lite kär i Colin Firth.
Fast å andra sidan - vem är inte det?

13 mars 2011

Jag tycker om alla årstider, men det är något speciellt med våren. Den är så full av energi. Och just den här våren mår jag bättre än vad jag kan minnas att jag någonsin gjort.
Den här helgen har jag promenerat. Det känns som att jag skulle kunna gå hur långt som helst. Det är som om något jagar mig.

- - -

Maria skrev fantastiskt fina ord på sin blogg, de gör mig inspirerad och glad.

10 mars 2011

Håkan Juholt föreslås som ny partiledare för Socialdemokraterna.
Reinfeldt är inte nöjd. Då är jag nöjd.

I Aftonbladet står:
Håkan Juholt attackerade den borgerliga alliansens politik som hård och skapande av ett nytt kallt Sverige. Socialdemokraterna ska stå för värme, menade han.
– Tillväxt i samhället ska drivas fram genom att vi stärker solidariteten, inte genom att vi skapar barnfattigdom.

Det känns som att tankarna går i rätt riktning, de närmaste åren kan bli riktigt spännande.

01 mars 2011

Något av det värsta jag vet är datorkrångel. Tänk så mycket stress människor kunde undvika när det inte fanns några datorer. Sådana här gånger när jag inte orkar med tekniken känns det åtminstone fint att få både stöd och hjälp från vänner runt om i landet.

Jag lyssnar på Engmans kapells En dag ska jag ta dig härifrån och liksom hoppas att någon kunde komma och ta mig härifrån. Typ nu.
Lyssna här.

18 februari 2011

Varför sa du inte det där i vintras? sa Mumintrollet. Det skulle ha tröstat mig. Jag sa, här växte det äpplen. Och du svarade bara, men nu växer det snö. Förstod du inte att jag var melankolisk?
Too-ticki ryckte på axlarna. Man måste upptäcka allting själv, sa hon. Och klättra över det alldeles ensam.
- ur Trollvinter, 1957

Det bor så mycket visdom i Tove Janssons böcker. Det är fint att spendera mörka nätter, när vinterkylan tagit ett nytt grepp om världen utanför, under ett varmt täcke läsandes hennes ord. Och det är ju så sant, man måste upptäcka allting själv. Och klättra över det alldeles ensam.

17 februari 2011

Fotografen Irina Werning håller på med ett roligt projekt som heter Back to the future. Kolla in det här.

13 februari 2011

Jag är väldigt lyckligt lottad.

10 februari 2011

Jag såg idag att huset i Runemo där jag spenderade min barndoms alla (som jag minns det) söndagar är till salu. Våningen som farmor och farfar hyrde ser mindre ut nu, men då var den stor och fylld med deras fina möbler. När jag kollar på bilderna på Hemnet.se sköljer minnena över mig. Jag minns kökssoffan, tallriksunderläggen och julkrubbsfigurerna som varje jul stod i kakelugnen. Jag minns farmors frisersalong med alla spännande saker (bland annat den snygga gröna hårtorken som numera står i mitt förråd), jag minns järnvägen där jag och farmor brukade promenerade, jag minns att det alltid stod en flaska med såpbubblor i skåpet på glasverandan. Jag minns hur vi varje sommar åt söndagsluncherna där ute på verandan, omgivna av prunkande pelargoner. Ni kanske kan föreställa er familjen inträngd vid bordet, med trädets grönska och en sommarsol utanför? Då var det vackert där. Nu är det bara avlägsna minnen.

Foto: Hemnet.se

06 februari 2011

Traste Lindéns Kvintetts Tåget går känns väldigt representativ för mitt Hälsingland. Mitt Hälsingland så där som det var på 90-talet. Då när musiken var som bäst.
Och ingen har väl någonsin varit så cool som Traste när han gick där på tågrälsen..?

04 februari 2011

Jag är en sån som bara vill ligga med dej - Fredrik Lindström

Jag har äntligen köpt min första diktsamling av Fredrik Lindström. Det blev Jag är en sån som bara vill ligga med dej från 2005. Jag har läst den tidigare, lånad från biblioteket, och vet att den innehåller några riktiga guldkorn. Vissa dikter fastnar inte på en gång men jag räknar med att de ska växa allt eftersom.
Titeldikten är för övrigt något av det mest romantiska jag läst.

26 januari 2011

Jag har aldrig spenderat så lite tid på biblioteket som sedan jag började plugga till bibliotekarie. Det kanske låter konstigt, men det handlar om den klassiska (och något uttjatade?) tidsbristen. Jag har tänkt mig att jag inte har tid att sitta och hänga på biblioteket. Men igår gick jag ändå dit. Och insåg att självklart har jag tid att hänga på biblioteket, en mer inspirerande studiemiljö måste vara svår att hitta. Så jag tänker skärpa mig - någon dag tar jag med mig datorn, traskar över till biblioteket och intar min gamla fina plats bland litteraturhistorieböckerna och med den fina utsikten över älven.

25 januari 2011

En av mina bilder finns numera utlagd på Spotify. Det är skoj. Vill ni se den, eller lyssna på den fantastiska musiken som hör ihop med bilden, är det bara att söka på "Mikael Ivarsson". Om ni inte har Spotify men ändå vill lyssna på den fantastiska musiken kan ni kolla in den här sidan på Myspace. Gör det!

24 januari 2011

Finns det inga blommor ute att fotografera så får man köpa hem några. Det gjorde jag idag, bara för att få leka lite med det nya macroobjektivet. Jag har knappt hunnit använda det men jag älskar det redan. Smakprovet nedan är inte jättelyckat men man måste börja någonstans.
Det här är min början.

© Therése Olsson
 

15 januari 2011

Humor på tåg:
"Här står det att Persbrandts nya show läggs på is. Ska han börja åka skridskor? Höhöhö..."
Och ja, tåget går till Göteborg.

13 januari 2011

En av de låtar som spelas om och om igen här hemma är den här Chris Isaak-covern med Stone Sour:

10 januari 2011

Idag har jag bakat kakor. Makalösa. Ja, alltså de kallas så. Och det är klart - det kan ju finnas en anledning till det. För helt dumma är de inte.

© Therése Olsson

07 januari 2011

Of Course It Buys Happiness

Jag kunde inte låta bli.
(Och varför skulle jag?)

05 januari 2011

Lyssnar på Raining in New York med Oh Laura och kommer att tänka på det där spöregnet vi bara var tvungna att springa igenom för att hinna köpa ytterligare ett par Steve Madden. Och jag längtar tillbaka. Jag vill, jag vill, jag vill åka. Helst nu.

© Therése Olsson

02 januari 2011

Jag har en del inledningar sparade. Till de där böckerna jag nog aldrig kommer att skriva. Vissa är ganska bra. Det händer nästan aldrig att jag öppnar de där dokumenten, men just ikväll har jag blivit sittandes och försökt bygga på fler meningar i en av berättelserna. Den enda som jag bestämt ett slut på. Fast jag gillar inte riktigt tanken på att skriva den typen av bok. Och jag gillar inte hur det kommer att sluta.
Förutsättningarna för 2011 känns mycket bra. Det är skönt med januari, när allt ligger framför. Orört. Så är det ju förvisso alltid, men såhär i början av ett år känns det mer påtagligt.

Men jag är trött på allt gnäll. På Facebook gnälls det dygnet runt. (Man är sjuk, ungarna är sjuka, man är dumpad, man är sjuk igen, och ungarna är sjuka igen, och man är dumpad. Igen.) I skolan gnälls det också, alldeles för mycket.
Det verkar visst som att jag just nu sällat mig till de gnällandes skara - men jag lovar att det är högst temporärt. Tror folk att det blir bättre av att man gnäller? Det blir det inte, jag lovar. Jag önskar bot och bättring.
/Vän av ordning